Saknad och tårar så nära

Ligger i min säng och lyssnar på en ljudbok när jag plötsligt den där känslan i magen. Den där känslan av outhärdlig sorg och ofattbar saknad. Det är som en jättestor klump i magen som bubblar upp genom kroppen, får hjärtat att slå hårdare och kramar om min strupe och gör så att tårarna börjar trilla. En känsla som är alltför välbekant men som jag med tiden lärt mig leva med och lyckats trycka ned djupt, djupt någonstans inom mig. Vid vissa stunder som kan vara ett datum, en doft, ett minne, en tanke eller en sång så händer det igen - det bara väller fram utan hänsyn till något alls. 

Det var exakt det som hände ikväll. Jag hörde inte ens, anade inte, bara kände...

Kimmen hade tv'n på och de visade Rocksommar på Göta Kanal. En konsert med bl.a. Nanne Grönvall. Det var hon som var orsaken. Hon och hennes sång Det vackraste jag vet


En sång och jag faller. Rasar. På en millisekund. Hinner inte ens uppfatta sången. Allt kommer tillbaka. Tårarna rinner nedför mina kinder... 

Vi pratade om det ofta, du och jag syster, att man har så många minnen förknippade till olika saker. Särskilt till musiken. 

Jag säger bara: ugglan som hoar i början av sången i originalinspelningen. Och detta var ju en konsert så ugglan var oskyldig...

Jag saknar dig så oerhört mycket min älskade lillasyster och bästa vän! Ingen är som du och ingen kommer någonsin kunna fylla det oerhörda tomrum du lämnat i mitt hjärta!  Jag älskar dig Jejja!

Kram från din storasyster! 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0