En helt vanlig torsdag

Ja, åtminstone började torsdagen precis som vanligt. Efter det att morgonbestyren var avklarade så skjutsade Lowe och jag de två äldsta till skolan. Vi var (för ovanlighetens skull) ute i god tid så vi åkte hem en stund innan jag skulle skjutsa lillemannen till dagmammornas samlingslokal även kallad "Vita". Väl hemma ville Lowe titta lite på Playhouse Disney och dricka juice. Svag för den killen som jag är (till skillnad för vissa andra en aning större killar) så gjorde jag honom till viljes och serverade honom juice i "mugg" - det är väldigt viktigt att få drycken i just en "mugg" - och han satte sig i sin favorit stol (som han fick i julklapp av morbror och Frida förra julen). Akta dig om du ens tänker tanken på att sätta dig i den!!!

Efter cirka femton minuter kommer han springade och skrikande in i köket till mig: - Jag kjäke, jag kjäke!!! Och i och med detta var det slut på den helt vanliga torsdagen. Han hade kräkts på favvo-stolen, golvet och sina kläder... Stackars liten! Duschen nästa och sen nya kläder. Hämta en hink till Lowe och en hink till mamma. Nej, jag kräktes inte men golvet var ingen trevlig syn... Nästa uppgift blev att ringa jobbet och berätta den trevliga nyheten att jag inte ämnade komma till arbetet idag heller. Det har blivit en hel den VAB-dagar de sista veckorna. Skulle tro att jag inte är så där värst poppis på jobbet...

Resten av dagen ägnade jag åt att torka spyor på diverse olika ställen. Avundsjuk, eller? Nä, trodde inte det heller.

När han somnade av utmattning efter lunch så passade jag på att steka köttbullar. Gick å sneglade på klockan och bara längtade efter avbyte när Kimmen skulle komma hem från jobbet. Men icke! Hade glömt - eller förträngt - det faktum att han (fyra dagar före julafton!!!) skulle tillbringa kvällen med sina bröder i "sekten" med en ölkväll på Romerska badet. Ja, visst låter det härligt skönt?! Avundsjuk - jag? Absolut inte. "Vad är väl en kväll på slottet..."

Ja, pizza-middagen ja, den började bra men det är tur att julen kommer med allt vad det innebär på middagsbordet för då slipper man ens fundera på att beställa pizza igen inom de närmaste veckorna. Varför? Jo, Lowe han sa med bestämd röst: - Jag äta pitta! Jag försökte verkligen att få honom på andra tankar men ni som känner honom vet att han är väldigt, väldigt bestämd för att bara vara två och ett halvt år. Han skulle ha pizza och så var det bara. Suckande lyfte jag upp honom i stolen och skar upp en bit till honom. Han åt några tuggor och sedan... Behöver väl knappast berätta. Slet honom upp ur stolen och när han var klar och jag hade torkat hans mun så sa han: - Meja pitta! Usch och fy men det blev nog bara en tugga till men den åt han och sen var han nöjd. Tack och lov! 

Döm om min förvåning när det skramlade till i dörren redan klockan 22 och min käre make kom hem. Det är ovanligt tidigt för dessa numera regelbundna torsdagsevenemang. Härligt tänkte jag, nu får jag hjälp med julstöket! Jag, Linus och Moa hade efter nattning av Lowe kokat både knäck och kola och nu var jag rätt slut efter denna händelserika dag. Men fick jag hjälp? Näpp! Han var snabb och byta om till morgonrock och fastnade sedan i en fåtölj och på min fråga om en eventuell hjälp svarade han: - Vet du hur slut man blir av att bada? Vad svarar man på den frågan? Just det - ingenting!

Ja, det var en dag i en trebarnsmammas liv! Och julen den kommer allt närmare...

Av Malin

Psst!
Även den sista biten av pizzan kom i retur om du undrar!

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0