Himlen har fått ännu en ängel!
Inatt kom telefonsamtalet jag både väntat på och fasat inför. Samtalet om att himlen nu fått ännu en ängel! Min älskade mormor fick äntligen somna in. Hon hade haft så ont och orkade inte mera så det blev så som hon önskade och hon fick somna in och återförenas med morfar. Kvar är vi med sorg och saknad. Det spelar ingen roll om den man förlorar är 88 år och vi har fått ha dem hos oss länge - sorgen och saknaden är ändå stor och det gör så ont.
Jag kommer aldrig mera få sitta vid det lilla köksbordet hemma hos mormor och dricka kokkaffe och äta hennes underbara hembakta bullar. Mormors dörr var alltid öppen och jag kände mig alltid så välkommen hem till henne. Fika var ett måste och det bjöds alltid på hembakat. Var det inte bullar så var det kubb - det var hennes paradbak! Hade hon inte sju olika sorter att bjuda på bad hon nästan om ursäkt. Men oftast innehöll brödfatet både bullar och flera olika sorters kakor.
Mormor var så klok och kom ofta med goda råd både när det gällde städning, bakning, sjuka barn eller om man hade problem med något som skulle sys. Vis av att under hela livet ha skött hemmet, lagat mat, sytt kläder till- och uppfostrat -elva (!) barn.
Hon fanns alltid bara ett telefonsamtal bort, hade alltid ett öra till övers, alltid en famn redo för en kram, hon fanns alltid där - redo med kaffepannan på spisen. Alltid...
Nu har dina händer knådat sin sista vetedeg, iallafall här på jorden, och lyckliga är de som gått före och nu får sitta vid ditt köksbord och njuta av härligt sällskap, goda råd, trevliga samtal och det fantastiska fikabrödet!
Ingen är som du min älskade lilla mormor! Sov så gott så ses vi när min resa är slut!
Jag älskar dig! ❤️❤️❤️